Omslagsstöld del 1

Tänkte köra en liten grej med band som har rippat omslag från andra skivor till dess egna. Känner ni till några roliga så hojta till.
Vi börjar väl med den här godingen där man inte kan annat än att beundra bandet Smurfslakt.

Gunnar Källström - Rackarns glad

På fredag hade jag tänkt att styra kosan mot Kalmar och kolla in Gunnar Källström som dessutom har gjort en ny video på en gammal låt. Och jäsiken vad videon gör mig glad, som allt annat som karln tar sig för.

The Archers - Surf från Västkusten

Möjligtvis är musikstilen näst intill utdöd, men det finns fortfarande tappra själar som fortfarande spelar surf. Tyvärr så blir resultatet oftast ganska taskigt men det finns dock ett gäng från Göteborg som verkligen visar vart skåpet ska stå.



The Archers mina damer och herrar. Med rötterna i den gamla klassiska surfen räds de inte att plocka in lite nyare influenser. Deras cover på temat från Benny Hill är ett fantastiskt experiment av snabb surf där reglaget för reverb är ordentligt uppskruvat.

Kolla in här och beställ gärna 7"an.

Di Leva sjunger Ljungström

Ja vad fasen. Jag trodde aldrig att jag skulle skriva det här, men Di Leva har gjort en helt fantastisk elektroversion av Olle Ljungströms "En Apa liknar dig". När började Di Leva låta så här egentligen?

Ni som har Spotify kan lyssna på låten HÄR!

Mora Träsk, några år före Fader Abraham

Det är svårt att tänka sig. Men när någon nämner namnet Mora Träsk så är inte "Fader Abraham" eller "Små grodorna" det första jag tänker på. Det fanns en tid långt före detta då Mora Träsk var ett betydelsefullt rockband som med sin produktivitet lyckades spotta ur sig hela 6 skivor på en 6-årsperiod, innan 3/5 av bandet hoppade av och det blev barnunderhållning av det hela.


Mora Träsk bildas som ett 5-mans rockband 1971. När bandet upplöstes som rockband 1981 lämnade det, som sagt efter sig sex LP, några minnesvärda framträdanden i TV, bl.a. Ulf Thoréns "Svensktoppen rätt upp och ner" samt den egna rockfilmen "Från punksvett till punktsvets" som gjordes för SVT1.
Och inte att förglömma två lokalrevyer med saftiga spydigheter om maktens män. Trots det fick medlemmarna Leif Walter och Thomas Östrand kommunens kulturstipendium - märkligt.
Bredd var tanken, allt från Bellman via Taube rock och punk till show, satir och sanslöshet. Att man dessutom raljerade med proggrörelsen föll inte i god jord inom just den.
Leif Walter var den drivande manen - och han håller fortfarande på - med allt från låtskrivande, bokningar, skapandet av en skivstudio (Södra Norrlands första professionella) och allt annat som hör till.
Han är Gävles egen Rockfarfar och utan honom är det massor av musiker som aldrig skulle ha kommit igång.
Mora Träsk och Gävle Ljudstudio blev en sorts plantskola, här spelade DiLeva, Traste och Superstararna och många andra artister in sina första alster. Och massor med musiker och andra konstnärssjälar passerade förbi i bandets alla olika aktiviteter.

Om man granskar skivorna lite närmare så upptäcker man att Träsket lade en hel del krut på att tolka andra band och artister. På bandets bäst säljande LP (före omvandlingen) tolkar man enbart Joe Hill på skivan Joe Hills sånger. Den kom till i samband med firandet av 100-årsminnet av Joe Hill's födelse och såldes främst till turister på Joe Hill-gården i Gävle vilket innebar ganska stora försäljningssiffror.
På skivan Nä nu Gävlar tolkar Träsket Nationalteatern i form av låten "Barn av vår tid".

Vissa sånger följde med efter omvandlingen och spelades in på nytt på många av de skivor som Mora Träsk gjorde efter 1980. Av dessa kan nämnas "Trembling Sven - The Violent Rocker", "Skidvalla" och "Tigerjakten".

De Överlevande - Dra åt helvete

Jag vet, jag har inte skrivit ett ord här sedan i november. Det kan bero på att folk är riktigt usla på att kommentera. Skriv gärna en rad eller två vad du själv själv tycker om skivan, mina åsikter eller Elisabeth Höglunds frisyr.
Hur som helst så kunde jag inte hålla mig borta från att hylla en av årets hittills bästa egensläppta skivor.

De Överlevande från Borås har jag främst upplevt som ett ganska plojigt band med tokroliga texter och glimten i ögat. Trots att duon har spottat ut sig mängder med material under alla år de har funnits så var det först i och med demon Morbror Lyx (2007) som seriositeten kom fram någorlunda. I och med att denna demo lades upp på myspace upptäckte jag bandet och bokade dem som förband till Slagsmålsklubben på Rockborgen i Borås någon gång 2007. Efter det började allt fler och fler Boråsare upptäcka bandet som denna kväll på Rockborgen gjorde sin andra spelning någonsin, den första ägde rum på ett diskotek i Nittorp ungefär 10 år tidigare.

I år var det dags för ett nytt släpp och som vanligt så räknade jag med en tokrolig produkt. Men tvi vad förvånad jag blev när jag upptäcker att den här skivan innehåller 5 poplåtar, alla med full hitpotential! De två inledande låtarna "I can't help myself" och "Hur står du ut med mig" för anses som skivans två bästa spår. Vi snackar om "elektropop" på Svenska. Allt utom gitarrerna är inspelade i midi vilket faktiskt bara gör skivan ännu mer charmig och det är lite av detta sound som är De Överlevandes signum.

Jag hoppas verkligen på att De Överlevande får den uppskattning de förtjänar. Jag är övertygad om att deras glada pop med punkattityd skulle kunna göra succé på popfestivaler runt om i landet. Om man ska nämna något på minusfronten kan jag nämna att de har gjort en hyllningslåt till fotbollslaget Elfsborg, och sådant klingar inte bra i mina öron.

Betyg:

9/10

De Överlevandes myspace